PRENUMERERA PÅ SKRIFTERNA

Vi skickar nästa fyra häften direkt hem till dig, och du får dessutom en gåva på köpet: välj en av flera olika böcker ur den ryska dissidentlitteraturen.

FÅ VÅRT NYHETSBREV

Vill du få reda på när nya häften kommer ut, och få senaste nytt om Gotlandssamtal? Teckna dig för vårt nyhetsbrev (lugn, det kommer bara några gånger per år).

4. ALISA GANIJEVA: VAR HÖR JAG HEMMA?

Publicerad i mars 2019.

Med utgångspunkt i sina erfarenheter som författare från en av den ­Ryska federationens många minoritetsfolk reflekterar Alisa ­Ganijeva över vilka val hon ställts inför och vilka förväntningar hon mötts av när hon trätt in i den ryska majoritetskulturen. Vad har hon haft rätt att ­skriva om, efter vilka kriterier har hon blivit läst, och vad har skett när hon inte infriat dessa förväntningar? Ganijeva är avariska och bördig från Dagestan, men skriver på ryska. Hon hör ­därmed hemma både i en muslimsk och en kristen kultur, både i det avariska och det ryska språket, och genom att debutera under manlig pseudonym gjorde hon också anspråk på en annan författarroll än den som traditionellt erbjuds kvinnliga författare. 

 

I efterordet tecknar Ingunn  Lunde, professor i ryska språket och litteraturen vid Bergen universitet, konturerna av Ganijevas författarskap mot fonden av den officiella »minnespolitik«, som präglar dagens ryska politiska och kulturella offentlighet. 

Läs texten här.

3. LIZA ALEKSANDROVA-ZORINA:  INTERNET BAKOM TAGGTRÅDEN

 

Publicerad i november 2018.

I Ryssland har internet spelat en stor roll i formandet av alternativa offentligheter – både för att möjligheten att publicera sig digitalt helt enkelt erbjudit en lösning på problemet att »nå ut« i det stora landet, och för att det utgjort en fristad i ett med tiden allt hårdare ideologiserat och statstyrt medielandskap. Också idag är ordet på internet mer eller mindre fritt – här kan man finna både grävande journalistik och regimkritik som inte skulle tolereras, varken i andra media eller på gatorna. Samtidigt har dock under de senaste åren antalet privatpersoner som ställts inför rätta och dömts för inlägg på sociala medier växt till den grad, att »åka in för delningar« har blivit ett talesätt. Kritik mot myndigheter, politiska karikatyrer och vidarelänkningar till kontroversiella artiklar i den virtuella världen har lett till helt reella straff – många gånger enligt absurda åtal. Dessa domar siktar huvudsakligen in sig på olika former av förment extremism och hatbrott. Vi ser här närmare på vilka lagar som är aktuella, och, framför allt, exakt hur de tillämpas – både mot verkliga extremister (främst ur de högerextrema miljöerna) och mot regimkritiker och antikorruptionsaktivister. 

Läs texten här.

2. ANDRIJ OSAVOLJUK: PROCESSEN MOT OLEG SENTSOV

 

Publicerad i juli 2018.

Sedan den fjortonde maj i år hungerstrejkar den ukrainske film­regissören Oleg Sentsov, som sedan 2015 avtjänar ett tjugo­årigt fängelsestraff i Ryssland, dömd på fabricerade anklagelser för terroristbrott på Krim efter den ryska annekteringen av halvön 2014. Hans krav är att samtliga ukrainska politiska fångar i Ryssland släpps. Vi publicerar här utdrag ur två rapporter, som sammanställdes och gavs ut av den Polenbaserade människorätts­organisationen Fundacja Otwarty Dialog (Stiftelsen Öppen Dialog) i samband med att processen mot Sentsov och hans medåtalade ägde rum. Det är dokument som i detalj visar hur en politisk rättegång konstrueras och genomförs. I efterordet ger vi den bredare politiska bakgrunden till processen mot Sentsov – och en inblick i förutsättningarna för det ryska civilsamhällets försök att bedriva opinion. 

Läs texten här.

1. SERGEJ LEBEDEV: FALLET JURIJ DMITRIJEV

 

Publicerad i april 2018.

Den karelske historikern Jurij Dmitrijev är ordförande i den karelska avdelningen av människorättsorganisationen Memorial, vars främsta uppgift är att kartlägga de människorättsbrott som begicks av Sovjetregimen. I egenskap av lokalhistoriker har Dmitrijev upptäckt och kartlagt flera av de platser i Karelen där NKVD genomförde massavrättningar under trettiotalet. Hans främsta incitament har varit att identifiera offren, för att postumt återbörda deras namn till historieskrivningen, för att ge deras efterlevande släktingar visshet om vad som skedde med dem – och för att ge dem en människovärdig begravning. 

 

Den 13 december 2016 greps Jurij Dmitrijev i sitt hem i Petrozavodsk. De anklagelser som riktades mot honom hade formellt inget samband med hans verksamhet som historiker, men åtalets karaktär skvallrade om motsatsen: att Dmitrijev var måltavla för en skenprocess. Detta gjorde omedelbart fallet till något som berörde hela det ryska civilsamhället. Dmitrijev satt häktad i mer än ett år innan han i januari 2018 släpptes ur häktet, men med utreseförbud i avvaktan på den slutliga domen. I mars 2018 yrkade åklagaren på nio års fångläger med sträng regim och den 5 april avkunnades så till sist domen: Dmitrijev frikändes på åtalets huvudpunkter, men dömdes till villkorlig dom för olaga vapeninnehav – vapnet ifråga var ett av vapnen han funnit då han grävt ut massgravarna. 

 

I »Fallet Jurij Dmitrijev« beskriver författaren och geologen Sergej Lebedev närmare bestämt hur skenprocessen mot Dmitrijev hänger samman med trettiotalets terror och den karelske historikerns arbete.

Läs texten här.

OM PROJEKTET

I serien »Gotlandssamtal« kommer vi att publicera texter, som ur olika perspektiv belyser situationen för det fria ordet i det samtida Ryssland. Till formatet är utgåvorna enklast tänkbara: en fråga, en författare, en text. Till innehållet är ambitionen att försöka skapa förståelse för vilka större processer i det samtida samhällslivet olika aktuella frågor är förbundna med. 

 

»Det fria ordet« förstår vi i vidast möjlig bemärkelse. Serien befattar sig inte bara med tryck- och yttrandefrihetsfrågor i snävare bemärkelse, utan med allt som berör den fundamentala möjligheten att ta sitt medborgerliga mandat i anspråk – vare det sedan som människorättsaktivist eller filatelist.

 

Till serien bjuder vi in skribenter av olika profession, som förenas i sin strävan att närma sig frågan filologiskt: i vissheten att detaljerna alltid skvallrar om helheten. 

Läs mer om projektet här.

OM UTGÅVORNA

Texterna kommer att publiceras både fysiskt och digitalt. 

 

Den fysiska upplagan är avsedd för spridning i samband med evenemang och diskussioner, och finns också till försäljning i vår webbokhandel. Den kommer inte att finnas tillgänglig via den vanliga bokhandeln. Häftena produceras hantverksmässigt i Malens bokverkstad. Projektet är ideellt, och alla intäkter går tillbaka till det, för att möjliggöra framtida häften. Häftena går därför att köpa både till självkostnadspris och till ett stödpris, för dem som önskar stödja projektet.

 

Eftersom vi vill att texterna ska vara maximalt tillgängliga publiceras de också här på hemsidan. Här går det att läsa texterna antingen i råformat eller som en blädderbar digital version av det tryckta häftet.