Aktuellt | Vår utgivning | Våra författare | Press | Gotlandssamtal | Bokhandeln | Kontakt
PRENUMERERA PÅ SKRIFTERNA
Vi skickar nästa fyra häften direkt hem till dig, och du får dessutom en gåva på köpet: välj en av flera olika böcker ur den ryska dissidentlitteraturen.
FÅ VÅRT NYHETSBREV
Vill du få reda på när nya häften kommer ut, och få senaste nytt om Gotlandssamtal? Teckna dig för vårt nyhetsbrev (lugn, det kommer bara några gånger per år).
LANA ESTEMIROVA & SERGEJ LEBEDEV:
KRIGET SOM ALDRIG TAR SLUT
Publicerad i april 2024
Lana Estemirova är dotter till den tjetjenska människorättsaktivisten Natalja Estemirova, som mördades den 15 juli 1999. I detta samtal med den ryske historikern och prosaisten Sergej Lebedev försöker hon frilägga hur krigen inte bara förändrade det tjetjenska samhället i grunden, utan också pekar fram mot den ryska invasionen av Ukraina och övergreppen mot civilbefolkningen i Butja, Mariupol, Izium och otaliga andra platser i Ukraina.
12.
FEMINISTISKA ANTIKRIGSMOTSTÅNDSRÖRELSEN:
KRIGET BÖRJAR I HEMMET
Publicerad i december 2023.
Kriget börjar i hemmet är skriven av aktivister från den feministiska antikrigsmotståndsrörelsen FAM, som svar på vår förfrågan att presentera rörelsen för en svensk läsekrets. Rörelsen bildades av ryska feminister som ett omedelbart svar på inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Under de tjugo månader som gått sedan dess har rörelsen trätt fram som ett av de viktigaste ryska antikrigsinitiativen, både i termer av gräsrotskontakt, organisatorisk förmåga och medial genomslagskraft. Den är verksam både i och utanför Ryssland, och är en av de viktigaste strukturerna för att kanalisera det civila motståndet mot kriget i Ukraina.
11. **** ********: NEJ TILL K****T!
Publicerad i december 2023.
Nej till k * * * * t! är skriven i Moskva hösten 2023. Den är ett försök att fixera dynamiken mellan repression och fredliga protester i den radikalt nya situation som råder i landet sedan februari 2022. Den rör inte vid mer militanta former av motstånd (som ryska frivilligbrigader på den ukrainska sidan eller inhemska sabotageaktioner). Vad den intresserar sig för är vilka motståndsuttryck som står till buds för den vanliga medborgaren – från symboliska gester till handfasta solidaritetsaktioner. Försöken att systematisera och konkludera till trots förblir också dessa observationer anekdotiska till sin karaktär, och lämnar en av de kritiska frågorna obesvarad – nämligen den om motståndets omfattning och möjligheter på sikt. Finns det under repressionen ett latent civilsamhälle, redo att manifestera sig den dag repressionen lättar, och inleda de processer som är nödvändiga för ett framtida fredligt Ryssland?
Publicerad i september 2023.
»Varför mindes jag plötsligt den järnvägsstationen och det vita ljuset, efter alla dessa år? För att jag inte har lyckats ljuga för mig själv. Jag har inte lyckats intala mig att fascismen plötsligt bara var där när jag vaknade upp en vacker dag. Så var det inte, allt började för länge sedan. Sedan den 24 februari 2022 är det varken skulden eller skammen som plågar mig, utan minnet. Jag slungas tillbaka till dagar jag glömt bort, och plötsligt minns jag allt igen, på riktigt. Dofter och smaker kommer tillbaka, färger och rädslor, mina ord och andras, smärtan.«
Jana Kutjina är journalist, redaktör och aktivist, född 1989 i Tarusa, bosatt och verksam i Moskva fram till mars 2022, nu bosatt utanför Ryssland. Hon är född med cerebral pares. I »Jag börjar med mig själv« rannsakar hon sina erfarenheter som handikappad i Ryssland för att förstå fascismens framväxt i det ryska samhället.
Publicerad i februari 2023.
Galina Rymbu är poet, född i Omsk i västra Sibirien. Hon dök upp på den ryska poesikartan i början av tiotalet och blev snabbt en central person i de alternativa miljöer som växte fram i Ryssland under detta årtionde – miljöer där poesi och andra konstarter mötte feministiskt, ekologiskt och postkolonialt tänkande, och där gränsen mellan poetisk och politisk aktivism var porös. År 2018 flyttade hon till Ukraina, vilket markerade inledningen på en sorts »utcheckning« också från dessa sammanhang. Då den fullskaliga invasionen ägde rum den 24 februari befann hon sig i sin hemstad Lviv, där hon stannat under hela invasionen. I de texter som vi sammanställt här rannsakar hon sin egen belägenhet som poet som skriver på ryska men som kapat banden med den samtida kulturen och de politiska realiteterna i landet. Och hon vänder sig till de miljöer hon fram till nyligen själv tillhörde, till det som hon kallar för den nya dissidentkulturen, med frågan om vilka strategier och uttryck som är moraliskt och mänskligt möjliga i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina.
SANDARMOCH. NÄR GRAVARNA TALAR
Publicerad i oktober 2022.
I sin nya essä återvänder Sergej Lebedev till Sandarmoch i Karelen, minnesplatsen över en av Stalintidens många massavrättningar, nu med frågan hur de osonade brotten från trettiotalet är förbundna med Rysslands pågående folkmordskrig i Ukraina.
Publicerad i februari 2021.
Maria Stepanovas text (nedan) utgår från en av de protestdikter den belarusiske poeten Dmitrij Strotsev publicerat kontinuerligt under protesterna. I essän Belarus: motståndets konst gör Strotsev en analys av den spontana konstens roll under de belarusiska protesterna. Texten är en stark appell för den fredliga revoltens estetik och etik, och gör de mer djupgående förändringarna i det belarusiska samhället synliga. Liksom Strotsevs dikter är den skriven inifrån ett pågående skeende, och därför desto mer frapperande för sin överblick och sitt siktdjup.
I mars utkommer Strotsevs protestdikter Belarus omkullvält på Rámus förlag, i översättning av Dmitri Plax.
6. MARIA STEPANOVA: BREV TILL EN LYCKLIG TID
Publicerad i februari 2021.
Den 9 september 2020 försökte belarusiska säkerhetsstyrkor bryta sig in i Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs lägenhet i Minsk. I den appell hon skrev under tiden vände sig Aleksijevitj bland annat till sina ryska kollegor: »Varför tiger ni?« I Brev till en lycklig tid har prosaisten Maria Stepanova lagt örat både mot den ryska tystnaden och mot de röster som ändå hörs. Hennes essä är både ett försök att från rysk horisont närma sig den belarusiska erfarenheten och en diagnos över den politiska apati som präglat Ryssland efter protestvågen 2011–12. Med den protestvåg som svept också över Ryssland sedan texten skrevs har den dubbel aktualitet.
I höst utkommer Maria Stepanovas poesi på Nirstedt/Litteratur i översättning av Ida Börjel och Nils Håkansson.
5. ANDREJ KUREJTJYK: SISTA DROPPEN. BELARUS(SIA)
Publicerad i november 2020.
Den nionde augusti i år bröt omfattande protester ut i Belarus sedan president Aljaksandr Lukasjenka utropat sig till segrare i det riggade presidentvalet. Andrej Kurejtjyks pjäs Sista droppen. Belarus(sia), som är skriven bara en månad senare, är en skildring av de första veckornas protester, skriven på plats, inifrån ett ännu pågående skeende. I pjäsen möter vi dramats huvudaktörer – både den gamla presidenten och den nyvalda, både valobservatören och kravallpolisen. Vad är det som så oväntat fått det belarusiska civilsamhället att resa sig ur och mot diktaturen, och varifrån kommer det våld som regimen svarar med? Pjäsen tillhandahåller nycklar till de stämningar som driver skeendet – men visar kanske främst av allt på hur tätt sammantvinnade det belarusiska samhällets olika delar är med varandra, och vilka trauman det kommer att ha att ta itu med den dag Lukasjenka lämnar makten. Både hos dem som nu dagligen grips och torteras i fängelserna, de efterlevande efter dem som mördas, och hos alla dem som nu begår övergreppen.
Den svenska utgåvan av Sista droppen. Belarus(sia) är en del av det inter- nationella projektet »Insulted. Belarus(sia)«. Den svenska översättningen är resultatet av ett samarbete mellan Dramaten och Svenska institutet, och hade urpremiär i form av en läsning på Elverket den 27 oktober i år, i regi av Dmitri Plax. Pjäsen har i skrivande stund översatts till 18 språk, och över hundra läsningar har genomförts i 22 länder.
Andrej Kurejtjyk är dramatiker och manusförfattare, samt ingår i det koordinationsråd oppositionen inrättade efter valet.
4. ALISA GANIJEVA: VAR HÖR JAG HEMMA?
Publicerad i mars 2019.
Med utgångspunkt i sina erfarenheter som författare från en av den Ryska federationens många minoritetsfolk reflekterar Alisa Ganijeva över vilka val hon ställts inför och vilka förväntningar hon mötts av när hon trätt in i den ryska majoritetskulturen. Vad har hon haft rätt att skriva om, efter vilka kriterier har hon blivit läst, och vad har skett när hon inte infriat dessa förväntningar? Ganijeva är avariska och bördig från Dagestan, men skriver på ryska. Hon hör därmed hemma både i en muslimsk och en kristen kultur, både i det avariska och det ryska språket, och genom att debutera under manlig pseudonym gjorde hon också anspråk på en annan författarroll än den som traditionellt erbjuds kvinnliga författare.
I efterordet tecknar Ingunn Lunde, professor i ryska språket och litteraturen vid Bergen universitet, konturerna av Ganijevas författarskap mot fonden av den officiella »minnespolitik«, som präglar dagens ryska politiska och kulturella offentlighet.
3. LIZA ALEKSANDROVA-ZORINA: INTERNET BAKOM TAGGTRÅDEN
Publicerad i november 2018.
I Ryssland har internet spelat en stor roll i formandet av alternativa offentligheter – både för att möjligheten att publicera sig digitalt helt enkelt erbjudit en lösning på problemet att »nå ut« i det stora landet, och för att det utgjort en fristad i ett med tiden allt hårdare ideologiserat och statstyrt medielandskap. Också idag är ordet på internet mer eller mindre fritt – här kan man finna både grävande journalistik och regimkritik som inte skulle tolereras, varken i andra media eller på gatorna. Samtidigt har dock under de senaste åren antalet privatpersoner som ställts inför rätta och dömts för inlägg på sociala medier växt till den grad, att »åka in för delningar« har blivit ett talesätt. Kritik mot myndigheter, politiska karikatyrer och vidarelänkningar till kontroversiella artiklar i den virtuella världen har lett till helt reella straff – många gånger enligt absurda åtal. Dessa domar siktar huvudsakligen in sig på olika former av förment extremism och hatbrott. Vi ser här närmare på vilka lagar som är aktuella, och, framför allt, exakt hur de tillämpas – både mot verkliga extremister (främst ur de högerextrema miljöerna) och mot regimkritiker och antikorruptionsaktivister.
2. ANDRIJ OSAVOLJUK: PROCESSEN MOT OLEG SENTSOV
Publicerad i juli 2018.
Sedan den fjortonde maj i år hungerstrejkar den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov, som sedan 2015 avtjänar ett tjugoårigt fängelsestraff i Ryssland, dömd på fabricerade anklagelser för terroristbrott på Krim efter den ryska annekteringen av halvön 2014. Hans krav är att samtliga ukrainska politiska fångar i Ryssland släpps. Vi publicerar här utdrag ur två rapporter, som sammanställdes och gavs ut av den Polenbaserade människorättsorganisationen Fundacja Otwarty Dialog (Stiftelsen Öppen Dialog) i samband med att processen mot Sentsov och hans medåtalade ägde rum. Det är dokument som i detalj visar hur en politisk rättegång konstrueras och genomförs. I efterordet ger vi den bredare politiska bakgrunden till processen mot Sentsov – och en inblick i förutsättningarna för det ryska civilsamhällets försök att bedriva opinion.
1. SERGEJ LEBEDEV: FALLET JURIJ DMITRIJEV
Publicerad i april 2018.
Den karelske historikern Jurij Dmitrijev är ordförande i den karelska avdelningen av människorättsorganisationen Memorial, vars främsta uppgift är att kartlägga de människorättsbrott som begicks av Sovjetregimen. I egenskap av lokalhistoriker har Dmitrijev upptäckt och kartlagt flera av de platser i Karelen där NKVD genomförde massavrättningar under trettiotalet. Hans främsta incitament har varit att identifiera offren, för att postumt återbörda deras namn till historieskrivningen, för att ge deras efterlevande släktingar visshet om vad som skedde med dem – och för att ge dem en människovärdig begravning.
Den 13 december 2016 greps Jurij Dmitrijev i sitt hem i Petrozavodsk. De anklagelser som riktades mot honom hade formellt inget samband med hans verksamhet som historiker, men åtalets karaktär skvallrade om motsatsen: att Dmitrijev var måltavla för en skenprocess. Detta gjorde omedelbart fallet till något som berörde hela det ryska civilsamhället. Dmitrijev satt häktad i mer än ett år innan han i januari 2018 släpptes ur häktet, men med utreseförbud i avvaktan på den slutliga domen. I mars 2018 yrkade åklagaren på nio års fångläger med sträng regim och den 5 april avkunnades så till sist domen: Dmitrijev frikändes på åtalets huvudpunkter, men dömdes till villkorlig dom för olaga vapeninnehav – vapnet ifråga var ett av vapnen han funnit då han grävt ut massgravarna.
I »Fallet Jurij Dmitrijev« beskriver författaren och geologen Sergej Lebedev närmare bestämt hur skenprocessen mot Dmitrijev hänger samman med trettiotalets terror och den karelske historikerns arbete.
I serien »Gotlandssamtal« kommer vi att publicera texter, som ur olika perspektiv belyser situationen för det fria ordet i det samtida Ryssland. Till formatet är utgåvorna enklast tänkbara: en fråga, en författare, en text. Till innehållet är ambitionen att försöka skapa förståelse för vilka större processer i det samtida samhällslivet olika aktuella frågor är förbundna med.
»Det fria ordet« förstår vi i vidast möjlig bemärkelse. Serien befattar sig inte bara med tryck- och yttrandefrihetsfrågor i snävare bemärkelse, utan med allt som berör den fundamentala möjligheten att ta sitt medborgerliga mandat i anspråk – vare det sedan som människorättsaktivist eller filatelist.
Till serien bjuder vi in skribenter av olika profession, som förenas i sin strävan att närma sig frågan filologiskt: i vissheten att detaljerna alltid skvallrar om helheten.
OM UTGÅVORNA
Texterna publiceras både fysiskt och digitalt.
Den fysiska upplagan är avsedd för spridning i samband med evenemang och diskussioner, och finns också till försäljning i vår webbokhandel. Den kommer inte att finnas tillgänglig via den vanliga bokhandeln. Häftena produceras hantverksmässigt i Malens bokverkstad. Projektet är ideellt, och alla intäkter går tillbaka till det, för att möjliggöra framtida häften. Häftena går därför att köpa både till självkostnadspris och till ett stödpris, för dem som önskar stödja projektet.
Eftersom vi vill att texterna ska vara maximalt tillgängliga publiceras de också här på hemsidan. Här går det att läsa texterna antingen i råformat eller som en blädderbar digital version av det tryckta häftet.